Mångsysslare

Ni människor där ute. Lyssna nu riktigt noga. Det finns yrken där ute i världen som är så mycket mer än det vi ser på ytan.
Ta "sopåkare" till exempel. Det heter säkert inte "sopåkare" längre, liksom lokalvårdare inte heter "städare" längre. Men till exempel. Vi andra förstår och vet inte alla aspekter i andra yrkesmänniskors vardag och allt "osynligt" ansvar och alla uppgifter som ingår i arbetsuppgifterna.

Ni som är närvårdare...eller VI som är närvårdare...!! (jag som studerar till sjukskötare känner mig ju lite splittrad i min identitet...) Vilket gäng! Vilka kunniga människor! När man är på jobb ska man hålla sig alert vill jag lova!
! Kunskaper inom första hjälp. När multisjuka människor får försämrat tillstånd, trillar eller skadar sej är det bråttom
! Kunskaper inom smittspridning och mikrobiologi, smitta multisjuka människor är inte bra!
! Gedigna sociala kunskaper, vid bemötande av sjuka människor är ett individuellt bemötande av styörsta vikt, även kunna behålla ditt goda bemötande i de ständigt stressade situationer, det är alltid fler som behöver din hjälp samtidigt
! Kunskaper inom farmakologi, det gäller även att veta hur människor kan reagera individuellt och i samband med användandet av alla mediciner...beakta alla aspekter!
! Tvätta,stryka, mangla, städa med tanke på eventuella allergier och annat....
! Laga mat, vanlig hälsosam kost samt dietkost vid olika sjukdomstillstånd/medicineringar
...och hundra andra detaljer och stora saker,man ska kunna allt från att förstå allvaret i människans tillstånd till att se till att det finns rena kalsonger...

Och hur välbetalt kan då ett sådant jobb vara????? Det måste ju vara extremt eftersökta människor, som har en fantastisk sultanförmåga och sitter på en gedigen kunskap inom många områden! Närvårdare springer för betalningen de får varje månad, ändå ska de ha dåligt samvete då de sätter sej ner för lunch- eller kaffepaus. Det är väl en klyscha om något; vårdare som stänger in sej och har kaffepaus hela dagen.....

Vad jag ville komma fram till med detta var, att i natt när jag hade lyft upp trillade människor, gett värkmediciner, tröstat som trygg medmänniska, rangordnat efter eget tycke vem som behövde mej mest, manglat ,strykt, tvättat och sytt i knappar....då kom jag fram till att närvårdare är ett fantastiskt yrke. Man gör verkligen nytta. Men man är så underskattad.
Ni/vi närvårdare- när fick vi senast känna oss uppskattade? Varför maste man känna sej tvungen att springa för att vara värd sin lön, tacksam över att få den nåden att ha ett jobb...?
Äldrevård (som ofta är närvårdarens arbetsplats) är ett otroligt komplext arbete med svåra situationer! Äldre människors kroppar är inte som ungas, det är svåra individuella bedömningar hela tiden! Inom äldreomsorgen är flexibilitet, anpassning, hänsynstagande, kunskap och professionalitet inom många områden ett måste- varför är statusen då på detta yrke så låg? Så otroligt låg?
Erkänn, inte är ju en arbetare inom äldrevården erkänd och högaktad som proffs inom alla dessa områden som jag just räknat upp, eller hur?
Men det är vi, vi är otroliga! Keep up the good work!