fredag 4 februari 2011

Håhåh...

Dax för jobb igen då.
Fyra nätter framöver skall gå i glädjens tecken. Verkligen, här skall flitens lilla lampa lysa klar. Hmmm...
Och ni andra kan ju dricka vin och kura framför bra..hahaaasan, och kanske äta någe gott men tänk inte på mej..
Det är alltid någe särskilt medatt jobba helg tycker jag. Lite vemodigt eller vad man ska säga. Det känns som att man går miste om något särskilt, och visst, det gör man ju. Man missar ju tid med familyn förstås. Å andra sidan har man ju haft annan tid med barnen.
Till exempel har ju ingen behövt ta ut VAB ledighet med Senny i veckan. Hon var ju hemma fyra dagar så det skulle man ju ha stressat upp sig något över. Så visst, det är positivt också, jag vet jag vet. Men, klagar man vill det gärna kännas lite bättre sen... ;)

Senny fick faktiskt åka till skolan idag, fastän med lite tveksamhet. Febern har väl gett med sej, men hon har ordentlig snuva & hosta och har krakat på hela natten. Så jag förstår om hon verkligen är trött. Hon har haft en riktig släng av sjuka, hon som alltid brukar vara den som klarar sej bäst! Lilla gumman...
Jag tyckte dock hon kunde åka idag därför att det borde vara en ganska lugn skoldag utan gymnastik o. dyl. De slutar ju redan 13.00 på fredagar oxo så dagen är kort.
Jag kände däremot att hon måste få hem lite skolböcker efterso inga läxor blivit hemskickade med Felix av nån konstig anledning, så hon får plugga ikapp i helgen.

I vanlig ordning på fredagar har skolskjutsarna full rulle, de måste köra flera gånger för att få hem barnen då alla slutar samtidigt. Det resulterar i att vissa barn får vänta till andra turen.
Och det är inte något som de turas om med, nä, Senny och Felix får alltid vänta till andra turen. De tycker att det är orättvist, för de kommer alltid hem närmare 14 på fredagar medan andra barn alltid kommer hem kvart över ett redan! Och faktiskt är jag benägen att hålla med! Det kunde kanske vara på sin plats med rullande schema på det? Nu vintertid dessutom när vädret är skit är det ju inte kul att alltid vara den som får vänta...
Nu fattar ju jag oxo att taxichaffisarnas jobb inte är det lättaste och allt planerande och pusslande hit & dit blabla, och vem är jag att predika om det...Men iallafall- jag förstår barnens upplevelse av detta och skulle uppskatta en kompromiss!

Vad jag skulle komma fram till med detta var, att nu är dom nog stelfrysta och behöver varm o´boy och hembakad semla framför brasan med sin goda mor...;)

När dom nu nångång kommer hem.....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar