Alla manliga bekanta- varden I observanta!

Gårdagen får betraktas som katastrofal ur manlig synvinkel. Bekant, manlig synvinkel. Ja lite kvinnlig synvinkel också men det bleknar hastigt...Dagen var helt klart händelserik.

Den lilla lussekatten återbördades på snopparedagen till hemmet utan russin. Man får säga att de ser väldigt ynkliga ut de där påsarna utan bollar inuti och inget hår kvar utanpå. Lite naket eftersom de är kliniskt rakade de små tingen.

Så sedesam med händerna på täcket. No more "dingeli- dong".

Sedan var det arbetskarlen här ute som spikade fast sej med fingret i taket med spikpistol. Också en trevlig historia får man säga. Han tyckte det kändes konstigt att sitta fast i taket och det ilade så lustigt ut i armen när spiken tog i fingerbenet.

- Jaa, så lustigt så.

Och sen var det pappsen då. Som klämde långfingret i porten på lagret så det sprack i åtta bitar. Och nä, jag skojar inte, det såg väl ut som en purjolök i ändan ungefär. Slamsigt och härligt.

Pappa som bara har nio fingrar från förut efter en liten accident med yxan och huggkubben. Jag vill minnas att jag köpte nån vass julklapp åt honom för ett antal år sedan där julklappsrimmet gick nåt i stil med "se nu till att ta de med måtta annars har du snart bara åtta".

Han borde ha satt det visdomsordet bakom örat helt enkelt.

Sedan var det ju julkalenderpremiär igår oxo. Förberedelserna började ju redan för dagar sedan med pepparkaksdeg och bak, och igår blev det tunga artilleriet med värmeljus högt och lågt, Klosterglögg med mustiga kryddor,nystrykt duk...och en andlös väntan. Mor och far var storsint inbjudna och kom högtidligt in i salen...

19.45 startade så kalendern med alla spända av förväntan i soffan med rykande koppar...

Små, smala gator, yster snöyra, lyktgirlanger...Detta verkar minsann ha den rätta juleandan!!!

19.47 slutade utsändningen att fungera, rutan var svart och det stod "ingen signal" lite uppkäftigt i vänstra hörnet.

Meen. Mysigt var det.

Och imorse vaknade jag till Felix krupphosta. Nu dricker jag ett glas rött, lyssnar på den mest härliga terapi musik american style :)

Och njuter av livet. Väntar på Julkalendern avsnitt nummer två och ropar lite tafatt efter Johan när han går ut och hämtar ved att han kan väl ta det lite försiktigt.