Akta mej!!!

Jag hatar stora bussar och lastbilar. Att möta dem i trafiken alltså. Det är det värsta jag vet.
De kör som galningar- väl medvetna om att de inte är den som slår sej värst vid eventuell trafiksituation!
Särskilt ogillar jag att vara i närheten av dessa vid sämre väglag. Det vill säga som idag då.

Imorse var det i princip enbart bussar i mötande körfält på väg till skolan. Dessutom var min sida av vägen inte helt skrapad ännu heller, på biten närmast vägrenen var det djupsnö. Bara att hålla sej nära mittlinjen, och känna vinddraget från de mötande dubbeldäckarna.

På väg hem från skolan hamnade jag bakom en stor jäkla tvåsläpslastbil ( lät fantasin flöda fritt om hur den skulle skapa kaos då den av halka veks dubbel och okontrollerat kanade längs körbanan och mejade ner all mötande trafik...)
Snömolnet den skapade yrde som en snöstorm rakt upp på min vindruta och man kunde trott att man befann sej i alperna.

Bakom mej hade jag ( förutom taxibilen som hetsade mej genom att köra en meter bakom) en jättestor lastbil med släp och bakom den en annan lastbil med släp.
(Ni kan själva få föreställa er hur de också fick vara med i mina fantasier där framförvarande lastbil vek sej som en fickkniv och jag befann mej mitt i mellan dessa giganter.)

På första raksträckan mötte jag den stora sopbils- lastbilen och någon annan mindre- men fullgott- en lastbil. På nästa raksträcka var det bussen som kom.
Sedan i nästföljande korsning var det dags att börja ladda för den lååånga raksträckan där jag hade tänkt köra om- taxin jag hade uppkörd i avgasröret började gå mej på nerverna- men då började självaste taxin bakom mej att köra om.

Precis då den försvunnit ur sikte bakom tvåsläpslastbilen framför mej kom en jättestor och ovanligt hög lastbil dånande med snöyra efter sej- och därefter en sopbilslastbil- i möte.

Vi började närma oss backen. Backen.
Där det alla år händer halkolyckor. I denna backe finns även korsningen. Korsningen  var många lastbilar svänger av- de "bor" nämligen här!
Så med den framförvarande lastbilen bromsandes och de två bakomvarande på kommande kunde jag nu svettigt fortsätta mina fantasier på ett högst konstruktivt vis!

PUH! De saktade alla av och svängde in utan att jag kommit ikläm! Leende skulle jag nu bara backen ner för att ta av till min egen lilla trygga väg som leder hem. HEM!!!

Då ser jag nere i korsningen hur den första av två stora dubbelsläps lastbilar slirar sej ut från korsningen med den andra halkandes efter sej....... WHAT????? Är det lastbilarnas dag eller?????

Väl hemkommen bestämmer jag mej för att jag måste ut och gå. Måste få terapi. På grusvägens raksträcka möter jag, hunden och lilla gula Pip en stor gruslastbil. Bakom oss har vi en stor livrädd häst.

Det enda märkliga och förvånande med den situationen var att hästen inte hade släp!