Jag är en liten undulat som får så dåligt med mat

Det var när jag skulle titta lite närmare på och beundra min vackra orkidé i matsalsfönstret som mitt undermedvetna blev varse om något underligt längre bort i synfältet. ( ignorera gärna de skitiga igengrodda fönstren, tack)

Nån som ser nåt konstigt? Nån konstig art vid fågelbordet?

Nämen! Vafalls??? Är det inte den sällan skådade och väldigt ovanliga arten Rödpälsad hängbukstrast som gästar vårt fågelbord minsann!!!

Jaminsann, det var ett praktexemplar må jag säga!

Koltrasten ser  verkligen skräckslagen ut och har tagit till flykten å det grövsta.

Även de sköra, ömkliga småfåglarna ligger och trycker i sina hemliga gömslen, darrande av ren och skär skräck. Deras hemliga vapen : de väntar ut rov- besten.

Vid närmare granskning ser jag nu att de skrattar.

De skrattar nåt så infernaliskt så jag aldrig har skådat maken till skratt!

Gissa om de kan äta i mer lugn & ro än någonsin- de kan ju inte undgå att se var de har katten iallafall! De hinner flyga halvvägs till Gottby förrän katten är nere efter påbörjad nerstigning.

Men lite skicklig är han allt, syrener har inte allt för stadigt grenverk.