onsdag 15 augusti 2012

Nämen det var ju synd

Den trevliga stämningen förbyttes till tragedi då jag skulle äta en...jag säger inte vad men vi kan säga att det var en morot...iallafall sa det KNAK å de grövsta i min visdomstand uppe till höger. Den har tydligen murknat i stillsamhet för nu bara lossnar det bita hela tiden och jag vågar varken känna efter med tungan eller titta i spegeln hur lite det är kvar av själva tanden.
Föreställer mig att rötterna hänger ut som sladdriga, våta slamsor och släpar mot tungan så fort jag ska röra den.

MUMS.


Jag tycker att jag börjar förnimma någon form av bultande, molande känsla men jag är ju ganska psykotisk så det kan vara en illusion. Tänker iallafall ta en Ibuprofen för att förebygga att värk uppstår för jag vet att om så sker blir man inte av med den infernaliska smärtan i första taget.

Jag hade tänkt att jag skulle göra ett kul fotoshoot in i munnen så ni andra skulle få se & förfäras men jag inser ju att jag själv också skulle se skiten då och det är det sista jag vill!
Nej, huvudet i sanden är mer min grej!

Ja, så de sista dagarna av sommarlovet kommer att bestå av blodiga tamponader i munhålan ( tänk rötmånad) och bultande , pulserande känslor i huvudhalvan.

Aint Life A Bitch.


1 kommentar:

  1. Det är klart att vi vill se tanden, eller rättare sagt vad som är kvar av den! Beklagar för övrigt förlusten, men om den var rutten så var det väl inte mycket att ha. Värsta svedan brukar vara i plånboken. Med önskan om tillfrisknande!

    SvaraRadera